Blazie

Karriär och prestationer både på jobb och fritid härskar i dagens samhälle och hos dagens människa.
Man åtar sej kanske mer och mer aktiviteter, man har förebild/er eller är själv en förebild. Samtidigt ligger ett kontrollbehov i det hela. Ju mer aktiviteter vi har dessto svårare blir det att ha kontroll över det man gör. När får man då vila från alla aktiviteter när de tar upp så mycket tid?

Bekräftelsebehov är även en stor grej i livet. Alla har vi behov av bekräftelse och positiv feedback i livet. Att man har mer eller mindre behov av bekräftelser kan bero på brist av detta i barndomen. Här kan man gärna granska vad som är sund bekräftelse och inte. Jag tänker då på att det är viktigt att få beröm och positiv feedback på det man gör. Negativ konsekvens av bekräftelser tror jag kan vara att man driver sej själv utanför sina egna förmågor och gränser. Det kan också vara så att behovet av att synas och höras kan göra att man hittar en väg i detta genom kriminalitet.
Det är svårt att se hur bekräftelsebehoven kan få negativa konsekvenser.....vad tror ni? har ni något bra exempel?


I allt man tar sej för tror jag det är lätt att glömma sej själv och att se till sina egna behov och gränser. Väldigt viktigt att ständigt påminna sej om är att "det finns ingen människa som är perfekt".
Man kan därför sätta sej ner och granska sitt tänkande i olika situationer, tex efter viss situation......"hur tänkte jag nu?", "varför tänkte jag så?", "är det verkligen så viktigt....?"varför är det viktigt för mej?", "kan jag tänka annorlunda?"...osv.

Vi människor klarar inte hur mycket aktiviteter, krav och press som helst. Oavsett hur mycket utav detta man har i sitt liv tror jag det är viktigt att lära känna sej själv och ta itu med det man behöver, annars är det nog lätt att det kommer ifatt en och vara en orsak till att man tillslut kanske går in i väggen.
Till exempel om man har stora kontrollbehov och man uppmärksammar starkt de gånger man inte har kontroll och bestraffar sej själv för detta....tex tänker: "ush vad dåligt av mej". Det är viktigt att fråga sej själv vad som är relevant tänk i sitt kontrollbehov.

Det är svårt och det kräver en viss kraft att stå emot alla krav samhället ger. Men genom att ta upp och belysa detta gör det folk medvetna om vad som sker i samhället. TV4 "efter tio" tog upp detta idag, intressant!

När jag var som mest påverkad av min stress hade jag svårt att vistas bland människor, speciellt stora folkmassor. Människor krävde/sög så mycket energi av mej som jag inte visste vad jag skulle göra av med. Jag var rädd att folk skulle tycka illa om mej. Jag saknade ett filter för onödiga tankar.
Mycket märklig situation att befinna sej i.
Utöver stressen som gjort mej psykiskt svag tror jag det handlar om krav som gått på tok för långt, till en orimlig nivå.

Om du känner igen dej i det jag beskriver så bör du definitivt gå KBT- kurs.

Kraven vi har på oss själva idag, även i sällskap med andra, ökar. Jag tycker det är intressant att praktiskt studera hur folk agerar tillsammans med andra. Det är tydligt hur folk intar roller och att många ibland kämpar sej fram för att ge ett bra intryck. Tydligast är detta i ungt sällskap.
Om man släpper egofokuset tror jag det är lättare att frångå att känna övermäktiga krav.
Vissa krav som peppar en till sitt mål är sunt , men det måste vara rimliga, genomtänkta och personliga krav.

Hans (prästen från vår församling) berättade vid ett tillfälle under äktenskapskursen om hur de agerar i Norrland. De kan stämma träff och bara sitta ner och inte säga mycket alls, ibland ingenting....de bara sitter och fikar tex.
Jag tror att det är viktigt att ha med tanken om att kunna vila/vara tillsammans med andra. Man behöver inte alltid anstränga sej i sällskap.

Min upplevelse är att sin självbild och självkänsla, när man mår dåligt, kravlar på botten någon stans. Självkänsla och stress/ press/ ångest hör alltså ihop och påverkar varandra. Dålig självkänsla är en effekt av att man är stressad och känner press i livet.
I sitt svaga mentala tillstånd är det lätt att få anklagande tankar, eller inga höga tankar, om sej själv.
Detta är givetvis beroende på hur långt man "gått ner sej" i sin hälsotillstånd. Ju längre tiden går (utan behandling) dessto mer ostabilt mentalt tillstånd, med negativa tankar om sej själv, riskerar man att få. Därför är hjälp, i god tid, i form av någon behandling viktig.
Har man höga krav på sej själv, kan negativ självbild förstärkas och bli till en fiktion av hur du är och vill vara. Självbilden blir precis som kraven; orimliga och ouppnårliga.

När man är mentalt svag tar man in alla intryck, upplevelser, tankar, känslor ända in till sitt innersta rum i själen. Man saknar ett filter som gör att dessa känslor slås bort. Din förmåga att förhindra att negativa tankar påverkar dej kanske du saknar. Du saknar även förmågan att hitta metod för att avreagera dej och få ut dessa känslor. Tillslut är du fylld med en massa inom dej som gör dej förvirrad, orolig och de kanske ger dej ångest.

Observera hur du är och hur du vill vara, vad du behöver och inte behöver i ditt liv. Ideal av hur man ska vara som människa kan bidra till att många blir stressade och pressar sej själv till ett tillstånd som inte passar en själv i sitt personliga liv. Därför är det viktigt att lära känna sej själv och gå efter sina egna behov. Att acceptera sina olika sidor...sina starka och svaga sidor och att tänka att man alltid har förmågan att utvecklas, i sin egen takt. Livet är en resa där personlig utveckling står i stor fokus. Man tar också fram olika sidor för olika tillstånd, perioder och situationer i livet. Sin självbild ser ofta olika ut före och efter behandling av stress, allteftersom du lär känna dej själv och dina gränser.

Det är inte "krav" som är nykeln för att ta fram ens identitet och självkänsla! Den föds fram och man växer in i det hela och då bör man absolut inte skapa motstånd, som krav kan göra. Det är inte ens säkert att du är den du vill vara (utan att lägga negativ vikt i det)....

Ge dej själv en chans! Om du tar kraft och mod till dej att söka metod/hjälp ska du se att du kommer tacka dej själv för att du gjorde det :)

 

 

Som en fortsättning av förra kapitlet, som handlade om behandlingar, vill jag tillägga att det är viktigt att behålla de behandlingar/ metoder man tyckte hjälpte även om man känner sej mycket bättre! Kroppen har mer eller mindre lång återhämtningstid och du kan mycket väl få ett återfall när du minst anar det.

 

Ibland känns det som man vill släppa taget om allt när man är stressad, eller tvärt om; att man vill köra på och bedöva sin stress med massa roliga aktiviteter. Då är det viktigt att tänka på att planera sin vardag och sin fritid väl.

Vi har olika behov i vår hälsosituation, men gemensamt är att man behöver färre måsten/ aktiviteter. Även om det är roliga aktiviteter, som man vet att man kommer bli glad av när man väl kommer iväg, så kan det kännas som"ett måste" att komma iväg till. När man är stressad behöver man återhämtning och det får du genom att göra saker som inte kräver att du ska prestera, alltså; "ta in"- och "inte tänka så mycket"- aktiviteter. Eller varför inte vila/ power nap om du behöver det!

För att kunna genomföra detta är det viktigt att planera in aktiviteterna; dvs se över veckan, planera när man ska göra vad och att ha i baktanken att inte trycka in för mycket aktiviteter. Tänk efter vad du skulle kunna prioritera bort eller ersätta med. Jag tycker inte att det är dumt att skriva in i almanackan: "göra ingenting" valda dagar i veckan.

 

"Fokus" är ett viktigt tänk. När man väl är inne i sin aktivitet har jag upplevt att det är viktigt att fokusera på vad man gör här och nu. Att vara medveten i kropp och tanke och att inte fly i tankarna någon annan stans, eller att har flera aktiviteter i huvudet. Detta gör en stressad och trött.

 

 

Jag har själv haft väldigt svårt med att planera och prioritera bort saker, för jag vill så mycket....helst mer än det jag redan har. Jag tycker dock att det hjälper att tänka att "det är bara en tillfällig planering" och "livet ser olika ut i olika skeden i livet"..."jag kan återgå till vissa aktiviteter senare", "jag måste egentligen ingenting", "vad ger mej egentligen mest?" Kanske att du har fastnat i de aktiviteter du har och att det egentligen inte ger dej någonting?

När du gjort en sån här omplanering och levt i det en liten tid så lär du känna sej själv och dina behov bättre. Efter ett tag kan du successivt justera aktiviteterna i almanackan om du vill.

 

Jag fick prioritera bort band projektet (sången), sedan fick jag prioritera bort pressen av att umgås med folk (umgicks mindre), även dansen har jag inte drivit på lika hårt med att söka dansuppdrag och promota mej själv. Nu har jag hittat en väg där jag kan kombinera både sången och dansen genom en och samma aktivitet. Jag har även planerat in så jag har dansen och sången på samma dag....då får jag fler dagar att ta det lugnt på.

 

Hur tänker du när du planerar dina aktiviteter? vad värderar du?

 

Nästa kapitel kommer handla om ens "självbild" som faktiskt påverkar en mer än man tror.  Sin självbild kan också se olika ut före och efter behandling av stress.