Recension från Tribal powertrip
http://octotext.blogspot.com/2009/04/sextioattonde-tanken-kraft-och-mod.html
http://kulturbloggen.com/?p=8925
http://kulturbloggen.com/?p=8925
Tribal Powertrip- Show, Redbergsteatern 2009-04-18
Tribal Powertrip, Redbergsteatern 2009-04-18. Snart dax för dans här...
Tribal Powertrip, Redbergsteatern 2009-04-18
Den 2009-04-18 Brottades jag med mörkret, med Guds ljus vid min sida (och med ljuset inom mej, vilket illustrerades genom mina ögon... ;). Jag lyckades stråla och fånga publiken just så som jag ville. Övergripande är jag riktigt glad för min dans insatts. Det är nog första gången jag kände mej glad och inspirerande under dansens gång (känner att jag har mycket att ge, det tackar jag Gud för) OCH att jag kände mej väldigt nöjd efterråt.
Ett glädjande bevis på att jag lyckades nå fram med mitt budskap var....En bra stund innan showen hade börjat satt jag utanför teatern och värmde mej i solen sminkad och klar. Utanför stod en tjej från en stor kultur-blogg (med sitt säte i Stockholm). Medan hon väntade på att få intervjua huvud-arrangören passade hon på att intervjua mej. I sin förvirring kring det här med gothic bellydance ställde hon frågor, både allmänna och personliga frågor, kring denna dans som vid något tillfälle lyckats fånga hennes intresse till att komma till denna show. Efter en liten stund klämde jag in att jag har tron på Gud som min inspirationskälla. Detta förvirrade och gjorde henne ännu mer nyfiken på samma gång. Jag förklarade lite grann hur jag konkret uttrycker tron genom dansen...symboler...osv. Hon avslutade med att säga något i stil med: "jag måste nog se dansen först innan jag förstår...". Efter showen kom hon till mej och sa "nu förstår jag....fjädrarna...känslan...rörelserna"...skitbra!
Jag blev jätteglad när jag hörde detta. Nu hade jag lyckats wiiii :). Vilken känsla att känna sej så bekväm med det man åstadkommer på scen. Att se en klar utveckling. Det bästa är väl här att kunna säga att man inte gör detta (enbart) för sin egen skull/vinning. Det finns en större mening bakom allt...en andlig mening.
Dansens generella uppbyggning kan jag beskriva såhär (ej koreografi):
* Ta en känsla, tanke, budskap eller "story"
* Gör den till en rörelse som känns din
* Bygg på den
* Lägg på massa känsla
* Förmedla
Snart (om en månad) är det dansuppvisning för att inleda Elements of rock i Sweiz. Det kommer bli grymt!
Ett glädjande bevis på att jag lyckades nå fram med mitt budskap var....En bra stund innan showen hade börjat satt jag utanför teatern och värmde mej i solen sminkad och klar. Utanför stod en tjej från en stor kultur-blogg (med sitt säte i Stockholm). Medan hon väntade på att få intervjua huvud-arrangören passade hon på att intervjua mej. I sin förvirring kring det här med gothic bellydance ställde hon frågor, både allmänna och personliga frågor, kring denna dans som vid något tillfälle lyckats fånga hennes intresse till att komma till denna show. Efter en liten stund klämde jag in att jag har tron på Gud som min inspirationskälla. Detta förvirrade och gjorde henne ännu mer nyfiken på samma gång. Jag förklarade lite grann hur jag konkret uttrycker tron genom dansen...symboler...osv. Hon avslutade med att säga något i stil med: "jag måste nog se dansen först innan jag förstår...". Efter showen kom hon till mej och sa "nu förstår jag....fjädrarna...känslan...rörelserna"...skitbra!
Jag blev jätteglad när jag hörde detta. Nu hade jag lyckats wiiii :). Vilken känsla att känna sej så bekväm med det man åstadkommer på scen. Att se en klar utveckling. Det bästa är väl här att kunna säga att man inte gör detta (enbart) för sin egen skull/vinning. Det finns en större mening bakom allt...en andlig mening.
Dansens generella uppbyggning kan jag beskriva såhär (ej koreografi):
* Ta en känsla, tanke, budskap eller "story"
* Gör den till en rörelse som känns din
* Bygg på den
* Lägg på massa känsla
* Förmedla
Snart (om en månad) är det dansuppvisning för att inleda Elements of rock i Sweiz. Det kommer bli grymt!
Tribal Powertrip, Redbergsteatern 2009-04-18
Han är uppstånden! och spiritual gothic bellydance
Påsk
Alltid lika härligt att få tillbringa mycket tid i kyrkan. Där man får hämta ny kraft och verkligen får känna vem man tillhör.
Jag har firat min första påsknattsmässa, det var i Landala kapell dit vi gick från lovsångsstunden i Buråskyrkan. Det var speciellt verkligen! Mässa inleddes helt nedsläckt och det lästes tillhörande verser ur bibeln. Därefter symboliseras uppstånden genom att det tändes upp i kyrklokalen och tillhörande verser till den delen samt sång och dans framfördes. I denna del fick man även genomgå dopförnyelse vilket alla gjorde. Det kändes fantastiskt bra och passande. Det känns ju att påsken är till för förnyelse, rening från synd för att komma närmare Herren och på detta symboliska sätt blir det ännu tydligare.
Alla dessa ritualer och textläsning osv kändes nästan som när man ser påven ha mässa på tv....fast ganska långt ifrån ändå. Men jämfört med hur alla andra mässor känt som jag varit på var denna annorlunda. Jag gillar symboliska ritualer i kyrkan. Då får man mer fokus tycker jag, både för en själv och för gemenskapen/församlingens skull.
Gothic bellydance
Efter denna helg av återhämtande av kraft, andligt sett kan jag starkt blicka fram mot helgens uppträdande i (spiritual) gothic bellydance. Det ska bli otroligt kul, spännande och viktigt att få dansa och sprida Gus budskap till folket. Det behövs verkligen! Många dansare har fokus på det onda och det syns verkligen. Att ha Gud bakom mej och som leder mej i dansen, som är till hans ära, känns fantastiskt bra.
Emellanåt kan jag sakna någon dansvän att utbyta ideer och för inspiration. Helst en dansös som har samma inriktning som jag. Men det är svårt...ush vad svårt. Jag har en och annan vän som är intresserad av att börja dansa. Men jag behöver och vill helst av allt ha någon som har dansat lika länge som jag, eller kanske tom längre så man kan få chans till ännu större utveckling. Fast utvecklas gör jag ju med tiden ändå.
Av alla uppträdande jag hittills gjort önskar jag än en gång att folk ska förstå och ta till sej mitt budskap.
Jag kämpar igen och igen för att göra det övertydligt med mycket uttryck. Tron för mej starkt framåt här. När man dansat ett tag så förstår man hur mycket storyn, som man har inom sej och vill uttrycka för publiken, betyder. Den gör allt. Den gör att man inte bara vill visa hur teknisk duktig man är/har blivit utan att det finns något mer man vill visa. Det kan vara en berättelse eller känslor av olika slag. Det är fantastiskt vad man kan göra med dans. SÅ kul! Tron passar så bra in med mej och i denna dans. För mej känns det andligt att dansa denna dans. En tekniskt utvecklad och drillad dans- rörelse blir till en våg av andlighet genom hela mej. Det kan jämföras med meditation fast i fysisk form. Är man inne i dansens rörelser och har en tydlig struktur där får man tillfälle till reflektion av vad rörelser betyder för en och vad de ger för signaler till en själv och utåt sett. Man får tid att tänka och känna på ett djupare plan samtidigt helt enkelt. Det är inte helt lätt med alla moment i dansen, men med tiden förstår man hur allt hänger ihop. Gud är med mej och det tackar jag för.
Alltid lika härligt att få tillbringa mycket tid i kyrkan. Där man får hämta ny kraft och verkligen får känna vem man tillhör.
Jag har firat min första påsknattsmässa, det var i Landala kapell dit vi gick från lovsångsstunden i Buråskyrkan. Det var speciellt verkligen! Mässa inleddes helt nedsläckt och det lästes tillhörande verser ur bibeln. Därefter symboliseras uppstånden genom att det tändes upp i kyrklokalen och tillhörande verser till den delen samt sång och dans framfördes. I denna del fick man även genomgå dopförnyelse vilket alla gjorde. Det kändes fantastiskt bra och passande. Det känns ju att påsken är till för förnyelse, rening från synd för att komma närmare Herren och på detta symboliska sätt blir det ännu tydligare.
Alla dessa ritualer och textläsning osv kändes nästan som när man ser påven ha mässa på tv....fast ganska långt ifrån ändå. Men jämfört med hur alla andra mässor känt som jag varit på var denna annorlunda. Jag gillar symboliska ritualer i kyrkan. Då får man mer fokus tycker jag, både för en själv och för gemenskapen/församlingens skull.
Gothic bellydance
Efter denna helg av återhämtande av kraft, andligt sett kan jag starkt blicka fram mot helgens uppträdande i (spiritual) gothic bellydance. Det ska bli otroligt kul, spännande och viktigt att få dansa och sprida Gus budskap till folket. Det behövs verkligen! Många dansare har fokus på det onda och det syns verkligen. Att ha Gud bakom mej och som leder mej i dansen, som är till hans ära, känns fantastiskt bra.
Emellanåt kan jag sakna någon dansvän att utbyta ideer och för inspiration. Helst en dansös som har samma inriktning som jag. Men det är svårt...ush vad svårt. Jag har en och annan vän som är intresserad av att börja dansa. Men jag behöver och vill helst av allt ha någon som har dansat lika länge som jag, eller kanske tom längre så man kan få chans till ännu större utveckling. Fast utvecklas gör jag ju med tiden ändå.
Av alla uppträdande jag hittills gjort önskar jag än en gång att folk ska förstå och ta till sej mitt budskap.
Jag kämpar igen och igen för att göra det övertydligt med mycket uttryck. Tron för mej starkt framåt här. När man dansat ett tag så förstår man hur mycket storyn, som man har inom sej och vill uttrycka för publiken, betyder. Den gör allt. Den gör att man inte bara vill visa hur teknisk duktig man är/har blivit utan att det finns något mer man vill visa. Det kan vara en berättelse eller känslor av olika slag. Det är fantastiskt vad man kan göra med dans. SÅ kul! Tron passar så bra in med mej och i denna dans. För mej känns det andligt att dansa denna dans. En tekniskt utvecklad och drillad dans- rörelse blir till en våg av andlighet genom hela mej. Det kan jämföras med meditation fast i fysisk form. Är man inne i dansens rörelser och har en tydlig struktur där får man tillfälle till reflektion av vad rörelser betyder för en och vad de ger för signaler till en själv och utåt sett. Man får tid att tänka och känna på ett djupare plan samtidigt helt enkelt. Det är inte helt lätt med alla moment i dansen, men med tiden förstår man hur allt hänger ihop. Gud är med mej och det tackar jag för.
