Tribal Powertrip, Redbergsteatern 2009-04-18
Den 2009-04-18 Brottades jag med mörkret, med Guds ljus vid min sida (och med ljuset inom mej, vilket illustrerades genom mina ögon... ;). Jag lyckades stråla och fånga publiken just så som jag ville. Övergripande är jag riktigt glad för min dans insatts. Det är nog första gången jag kände mej glad och inspirerande under dansens gång (känner att jag har mycket att ge, det tackar jag Gud för) OCH att jag kände mej väldigt nöjd efterråt.
Ett glädjande bevis på att jag lyckades nå fram med mitt budskap var....En bra stund innan showen hade börjat satt jag utanför teatern och värmde mej i solen sminkad och klar. Utanför stod en tjej från en stor kultur-blogg (med sitt säte i Stockholm). Medan hon väntade på att få intervjua huvud-arrangören passade hon på att intervjua mej. I sin förvirring kring det här med gothic bellydance ställde hon frågor, både allmänna och personliga frågor, kring denna dans som vid något tillfälle lyckats fånga hennes intresse till att komma till denna show. Efter en liten stund klämde jag in att jag har tron på Gud som min inspirationskälla. Detta förvirrade och gjorde henne ännu mer nyfiken på samma gång. Jag förklarade lite grann hur jag konkret uttrycker tron genom dansen...symboler...osv. Hon avslutade med att säga något i stil med: "jag måste nog se dansen först innan jag förstår...". Efter showen kom hon till mej och sa "nu förstår jag....fjädrarna...känslan...rörelserna"...skitbra!
Jag blev jätteglad när jag hörde detta. Nu hade jag lyckats wiiii :). Vilken känsla att känna sej så bekväm med det man åstadkommer på scen. Att se en klar utveckling. Det bästa är väl här att kunna säga att man inte gör detta (enbart) för sin egen skull/vinning. Det finns en större mening bakom allt...en andlig mening.
Dansens generella uppbyggning kan jag beskriva såhär (ej koreografi):
* Ta en känsla, tanke, budskap eller "story"
* Gör den till en rörelse som känns din
* Bygg på den
* Lägg på massa känsla
* Förmedla
Snart (om en månad) är det dansuppvisning för att inleda Elements of rock i Sweiz. Det kommer bli grymt!
Ett glädjande bevis på att jag lyckades nå fram med mitt budskap var....En bra stund innan showen hade börjat satt jag utanför teatern och värmde mej i solen sminkad och klar. Utanför stod en tjej från en stor kultur-blogg (med sitt säte i Stockholm). Medan hon väntade på att få intervjua huvud-arrangören passade hon på att intervjua mej. I sin förvirring kring det här med gothic bellydance ställde hon frågor, både allmänna och personliga frågor, kring denna dans som vid något tillfälle lyckats fånga hennes intresse till att komma till denna show. Efter en liten stund klämde jag in att jag har tron på Gud som min inspirationskälla. Detta förvirrade och gjorde henne ännu mer nyfiken på samma gång. Jag förklarade lite grann hur jag konkret uttrycker tron genom dansen...symboler...osv. Hon avslutade med att säga något i stil med: "jag måste nog se dansen först innan jag förstår...". Efter showen kom hon till mej och sa "nu förstår jag....fjädrarna...känslan...rörelserna"...skitbra!
Jag blev jätteglad när jag hörde detta. Nu hade jag lyckats wiiii :). Vilken känsla att känna sej så bekväm med det man åstadkommer på scen. Att se en klar utveckling. Det bästa är väl här att kunna säga att man inte gör detta (enbart) för sin egen skull/vinning. Det finns en större mening bakom allt...en andlig mening.
Dansens generella uppbyggning kan jag beskriva såhär (ej koreografi):
* Ta en känsla, tanke, budskap eller "story"
* Gör den till en rörelse som känns din
* Bygg på den
* Lägg på massa känsla
* Förmedla
Snart (om en månad) är det dansuppvisning för att inleda Elements of rock i Sweiz. Det kommer bli grymt!
Kommentarer
Postat av: Per
du var helt fantastisk älskling :)
det var så härligt o se dig dansa
o ha så roligt,
kram
Postat av: mami
Vad fint skrivit...och vilket budskap hon fick igenom dansen hon tängte kanske ja så kan man oxså uttrycka sej...
kram
Trackback
